En vektor i hjärtat

Drabbas alla sing/songwriters av att bli ointressanta efter debuten? José González blev hajpad något makalöst i och med sin cover av The Knifes Heartbeats, sen har det inte hänt så mycket förutom att han har släppt en uppföljare till sin debutplatta och turnerat hela världen. Jens Lekman har alltid varit lite söt men är nuförtiden inte särskilt intressant för recensenterna. Lasse Lindh spelar in och spelar upp men är ännu fortfarande underskattad. Kristian Anttila försöker likaså. I år har Markus Krunegård blivit hur stor som helst, kommer det fortsätta så ett tag till?

Och hur kommer det gå för Jonathan Johansson som släpper sitt debutalbum nästa år? Blir han stor en liten stund och bortglömd efter en annan? Hur det än kommer att gå så kan ingen ta ifrån honom Innan vi faller. Och om albumet blir fantastisk kommer det bli hur vackert som helst.